Tisdag...... och vad var det som hände?

Snacka om att man ibland hamnar ur fas eller ser livet i nytt perspektiv :)
Det som hände var att efter en veckas maginfluensa, där alla i hela familjen legat däckade.
Ja alla utom jag då, som på något mirakulöst sätt klarar mig från maginfluensor!
Fast jag vet inte vilket som är värst, att få kräkas eller skura upp kräket ;)

När tre av fyra var friska så fanns det mycket uppdämd energi att göra av med.
Speciellt för vår yngsta som på något sätt alltid har ett uppdämt energilager.
Så han är ute leker, och för att göra en lång historia kort,
snubblar och får en dörr över sig som väger 200 kilo.

Hela händelsen var mycket traumatisk för alla i familjen.
Gustav är 7 år och han hade blod i hela ansiktet och munnen, hans lårben var helt av och hade lagt sig omlott och blivit ihoptryckt.
Han tappade medvetande hela tiden.
Det kom ambulans och läkare traumateam till vår portuppgång och jag har aldrig i mitt liv varit så rädd.
Nu i efterhand så vet vi att hans tillstånd inte var livshotande men det tar i alla fall ett tag att smälta allt och gå vidare.

Nu har han långa spikar längst med hela höger lårben och kan i teorin gå men i praktiken är han väldigt väldigt rädd att det ska göra ont.
Han använder en liten grön rullator och nu gäller det att få ungen att vilja springa igen :D


Hur det går med maten och träningen?

Jo tack, på sjukhuset fanns det inte mycket annat än kolhydratsstinna  mackor som jag föll för bara en gång. Men nu när jag är hemma igen så hoppar jag på detox och 5:2 fastan direkt.

Tränat har jag inte gjort på 2,5 vecka (tror jag :o) men idag ser ut som en fin dag att springa lite..... Eller kanske promenera, vi får se.
//Sol