Oj oj oj

Tänk hur det kan bli ibland,

Onsdag: Jobbar till 21,00 kommer hem är hemma i en timma ca när lilla tok plötsligt börjar kruppa... Alltså falsk krupp ska ju inte vara faligt.... Men fan vad farligt det känns undertiden det pågår... Samtidigt som jag klär på mig, lilla Tok och försöker bibehålla fattningen får jag syn på posten. Åh ett brev från skatteverket kan jag ju inte i förrvirringen låta bli att öppna och "Tada" en liten kallelse till vittnesförhör ligger som en skatt och väntar på mig i det vita fina kuvertet.

Alltså, det är ju fantastiskt att arbeta med bokföring, och hur lite det än har med mig att göra är det så j-a obehagligt.

Ja åter till historien...
In till akuten och adrenalin hit och kortison(stavningen igen:) dit, vi var väl hemma igen vid halvtvå snåret. Lilla tok bäddas ner och jag tänkte att det va tur att jag var så himlans trött för jag skulle ju inte orka fundera så mycket på "brevet"................
Jo, tjena...
Tittade på klockan sista gången 04,45 och väcktes av Kärleken 07,00...
Så..
Torsdag: Upp och hoppa eget företag innebär ju då att sjuka barn, akutmotagningsbesök och frånvaro av sömn inte prioriteras utan Tok fick glatt följa med till arbetsplatsen....
Ett litet samtal till skatteverket gav ocksåen tid och en plats och lugnade faktiskt mer än jag hade trott.
Så jag försöker hålla Tok sysselsatt med lite film, saxen och överstrykningspennor, ja ni vet allt kul som finns på ett vuxenkontor...
Så tillslut kommer det viktiga leverantörssamtalet jag var tvungen att vara på jobbet för och jag kopplar bort barnet en liiten stund,
huvudvärken håller vid det här laget på att förblinda mig, och när samtalet är över tänker jag puh, nu åker vi hem, ska bara städa undan det värsta.
Ska sopa lite under stolen där Tok suttit och ser att det ligger långa ljusa hårslingor över hela skrivbordet........
Tok har friserat sig lite!!!!!!!!!!
Halva håret rök under tiden jag talade i telefonen.... Hurra
Ärligt, mina vänner, ärligt så orkade jag inte ens bli arg i det läget...
Jag sopade upp håret och klädde på flickan och satte henne i bilen,
hämtade sonen på dagis och åkte hem.
Ett par timmar senare kommer Kärleken med den äldre sonen som han hade haft med sig på jobbet (Höstlov ni vet) och barnet ser mycket ynkligt ut...
Inte konstigt ska det visa sig, för han har 40 graders feber och yrar hela natten.
På fredagen var jag hemma, med alla barn, och nu så här efteråt tycker jag nog att det är lite märkligt att det inte hände mer än att jag skurade, dammade, tvättade, möblerade om och ja ni vet pysslade lite.
Lördag:
Ett länge sedan upplevt kaos, som är så infekterat och har så mycket med ett tidigare liv att göra att jag faktiskt trodde att det var överspelat för min del....
Men ett samtal fick jag och en människa som skrek att jag tror att jag är mycket bättre än alla andra och att jag alltid har satt mig på mina höga hästar osv....
Detta fortsätter under söndagen och när måndagen nalkas är jag inte riktigt på "g" för att uttrycka det milt.
Jag stannar helt sonika hemma, fortsätter att städa och fixa...
Alla ungar är på dagis och jag går ensam hemma och njuter lite av tillvaron,
köper nya krukväxter till vardagsrummet och så.
Ja på det stora hela en rätt okej dag om man bortser ifrån att jag tappade en tand!!!
Tisdag:
Besök på det stora skattekomplexet och det gick bra förutom att jag känner mig så j-a dum... Kan inte förklara varför men det är liksom bismaken av det hela...
Ska ju till arbetet direkt efter så jag ska bara sticka in näsan hos tandläkaren jag ändå går förbi på vägen....
Måste ju liksom fixa tandfan....
Det tar en halvtimma och sen kommer jag ut därifrån medett kostnadsförslag på åtta tusen... Jaha ja, biter ihop så hårt på nätterna att tänderna går sönder... Fiiiint!!!!!!!!!!!

Men vet ni vad, det är Onsdag idag och det har inte hänt något skit på hela dagen....

Är inte det fantastiskt....
Gillar läget och tänker...
Det är kanske över för den här gången.... :D

Tjola Hopp